måndag 13 januari 2014

Om en fortsatt ivrig träning och rimfrosten

 Trettonde dagen på det nya året.
Och medan jag inte ens riktigt har vant mig att skriva
2014
känns
semester och jullov  redan
avlägset.
Tidiga morgnar
är tillbaka.
Allt är sig likt.
Men ändå inte.
För, det som vi hittills saknat är här -
snö.


 Underbara, vackra, efterlängtade snö
är här.
Rimfrosten som förvandlar mina fönster
till vackraste tavlor.
Kylan som smyger in sig
genom väggar, 
golvplankor,
genom huden.
Genom ben, ryggmärgen.
Allt sånt som kylan gör.

 Under tiden
lever min lilla familj
som vanligt,
men ändå inte.
Den stora skillnaden är att här tränas det febrilt.
Både mannen och sonen
slutar inte förvåna mig - 
med iver, tävlingslust, orubbliga beslutsamhet.
De tänjer sina (och varandras) gränser hela tiden -
medan allt som jag åstadkommer är
som max futtiga 150 förbrukade kalorier per träningspass,
kommer de upp till, för mig ouppnåeliga 700 
kalorier varje gång de tränar.
Tänk att det kan hända så mycket på så kort tid.
Någon som tills igår helst skulle använda bil
för att förflytta sig från ett rum till ett annat,
tar på sig sina träningskläder och skor varje kväll,
utan undantag,
och kör tills sista 
cell i kroppen orkar. 
Fortfarande håller jag andan 
och ber tyst om att det här varar
länge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här får du skriva några komentarer