Om att se saker med med nya ögon

Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon.

”Marcel Proust"

En morgon i Antalya vaknade jag jätte tidigt. Klockan var runt halv fem så jag bestämde att gå till stranden och fånga soluppgången. Hotellet var helt tyst, gästerna fortfarande sov. Men där nere i matsalen och köket var personalen  redan i gång med förberedelser inför frukost. Sover de någonsin?

Väl på stranden välkomnades jag av en nästintill tom strand - förutom mig och skrikiga måsar var en kille som fiskade där. Liggstolar var prydligt staplade i perfekta rader, sanden fixat, inte ett enda fotspår. Det var lite märkligt att se stranden sådär, människolös. 

Och så var det dags. Först bara en eldig remsa visade sig där uppe, den färgade himmelen i vackraste orange-röda  akvarell.  Remsan  blev fort till en halvcirkel och slutligen cirkel. Jag såg solen genom daggdroppar som fastnade på blommorna och cypress och det var magiskt. Det såg ut som blommor, träden - allt, gråter, hänförda av solens uppenbarelse. Det hela varade i någon minut, jag nästan ville sluta fota, ville bara titta, njuta i ögonblicket.

Gud i vilken underbart vacker värld vi lever i. Och även om vi ser vackra saker nästan dagligen, vi liksom missar de på något sätt, är inte medvetna om dem. Och sedan en dag, när man är helt i ögonblicket, inget som grumlar våra tankar eller skaver någonstans i bakhuvudet, ser du det, med helt nya ögon, upptäcker de små mirakel som är överallt runt oss. Och detta gäller både naturen och människor.  Så, se dig omkring och upptäck skönheten överallt.